Midnattsstjärnan av Marie Lu
Adelina Amouteru har fått nog av att lida. Hon har vänt ryggen åt dem som förrått henne och uppnått den ultimata hämnden: seger. Hennes regeringstid som Vita Vargen har varit en stor framgång, men för varje erövring har hennes grymhet bara vuxit. Mörkret inom henne har börjat svämma över, och det hotar nu att förstöra allt hon uppnått.
När ett nytt hot dyker upp tvingas Adelina på nytt konfrontera gamla sår, och det försätter inte bara henne själv - utan varje elitär - i fara. För att bevara sitt imperium måste Adelina och hennes Rosor ansluta sig till Dolksällskapet för ett vådligt uppdrag - även om denna oönskade allians kan visa sig vara den verkliga faran...
När ett nytt hot dyker upp tvingas Adelina på nytt konfrontera gamla sår, och det försätter inte bara henne själv - utan varje elitär - i fara. För att bevara sitt imperium måste Adelina och hennes Rosor ansluta sig till Dolksällskapet för ett vådligt uppdrag - även om denna oönskade allians kan visa sig vara den verkliga faran...
Det känns faktiskt ganska skönt att äntligen vara klar med den här boken, jag gillade den inte riktigt. Det var nästan jobbigt att läsa från Adelinas perspektiv, det blev väldigt tjatigt med de där rösterna och illusionerna hela tiden, man tröttnade liksom. Dessutom gillade jag inte riktigt Adelinas personlighet, bara mörker hela tiden, samt att hon var så våldsam vissa stunder. Jag tycker inte heller att det hände så mycket i boken, ingenting spännande, det kändes verkligen som att jag fick tvinga mig själv att läsa vidare i den.
Titel: Midnattsstjärnan
Författare: Marie Lu
Serie: Den Unga Eliten #3
Sidor: 267
Betyg: 1/5
